Sápmi

Sápmi är området där vi samer bor, det sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Sápmi för mig är hemma, där hjärtat är, där jag är som lyckligast. Sápmi är namnet på området som jag tycker vi ska lyfta och vara stolta över. För många är Lappland ett känt begrepp, men för mig finns själen i Sápmi. Sápmi berör och är mytomspunnet genom vår starka samiska berättartradition som ger en historia till varje sten, bäck och fjäll. Du kan se de många skyltarna på samiska när du reser genom Sápmi. Samiska är ett rikt språk som berättar och beskriver målande. Sápmi är landet och människorna, naturen och renen. Det är djuren och ljuset, midnattssol och norrsken. Sápmi är värmen vid elden en gnistrande vinterdag och svalkan i fjällbäcken under en lång vandring. Sápmi är maten och råvarorna som ger allt en människa behöver. Men också rättigheterna och kampen för överlevnad. Och de samiska näringarna som duodji, renskötsel, fisket och turismen. Här spirar framtidstro och nya näringar. Vår flagga med de klara samiska färgerna symboliserar naturelementen. I Sápmi finns vandringslust och respekt för allt omkring oss. Unga och gamla och allt däremellan.

Läs mer på samer.se


 
Muttus, en del av världsarvet. foto: CJ Utsi.

MuttOs, en del av världsarvet. foto: CJ Utsi.

Världsarvet Laponia / Laponia World Heritage

Våra sommarbetesmarker i Sirges sameby finns i världsarvet Laponia. Det är här jag har växt upp, sida vid sida med mina förfäders spår. Här finns vår samiska historia och våra minnen. Här finns uråldriga boplatser, mjölkvallar och betesmarker. Gammelskog, glaciärer, fjällmassiv och myrar stora som hav. Laponia är ett världsarv tack vare naturen och den samiska kulturen, ett arv som är värt att bära vidare för våra kommande generationer. 

Läs mer på laponia.nu


Swedish Lapland

Norra Sverige kan även kallas Swedish Lapland, hit kommer besökare från hela världen. Här finns bland annat internationellt kända besöksmål som Icehotel i Jukkasjärvi, Treehotel i Harads, Jokkmokks vintermarknad, Abisko nationalpark och mycket mer. Passa på att njuta av omgivningarna när du besöker oss, förhoppningsvis väcks lusten att komma tillbaka flera gånger.

Läs mer på swedishlapland.com

Kungsleden norr om vakkotavare. Foto: CJ utsi.

Kungsleden norr om vákkudavárre. Foto: CJ utsi.


Jåhkåmåhkke. foto: CJ Utsi.

Jåhkåmåhkke. foto: CJ Utsi.

Jåhkåmåhkke/Jokkmokk och Jokkmokks vintermarknad

Jokkmokk, eller Jåhkåmåhkke som det heter på lulesamiska, är mest känt för Jokkmokks vintermarknad med sina ca 20.000 besökare. En över 400 år gammal samisk marknad som hålls årligen första helgen i februari och som är full med kultur som konserter, föreläsningar, utställningar och försäljning.

Jåhkåmåhkke är en stor kommun med fyra samebyar; Sirges, Tuorpon, Jåhkågasska och Slakka, och tre nationalparker; Muttos/Muddus, Badjelánnda/Padjelanta och Sarek. Här arbetar många med renskötsel och andra samiska näringar som duodji, konst, turism och nya kreativa näringar som växer fram. I området finns både skog och fjäll och närhet till naturen runt hörnet, något som jag hoppas du kommer att uppskatta lika mycket som jag gör.

Destination Jokkmokk är både den fysiska platsen och hur den marknadsförs av destinationsbolaget med samma namn.

Läs mer på destinationjokkmokk.se


Bolnu i september. Foto: CJ Utsi

Bolnu i september. Foto: CJ Utsi

Sirges sameby

En sameby kan liknas vid en ekonomisk förening som bedriver renskötsel över ett geografiskt område. Sirges är Sveriges största sameby till yta och medlemsantal, vi är ungefär 400 medlemmar med totalt cirka 15.500 renar. Här har jag och min familj vår tillhörighet och hemvist.  Samebyns sommarbetesmarker sträcker sig över två områden, ett större som kallas Ulldevis, med urskog, lågfjäll och närhet till Sareks fjällkedja. Och ett mindre, Vájsá, som med sina gröna slätter och vackra fjäll gränsar mot Norge. Vinterbetet går från skogarna kring Jåhkåmåhkke/Jokkmokk ner till kusten och öarna i Julevu/Luleå. 

Läs mer på Dálvvadis.  

 


Bolnu i september. Foto: CJ UTsi

Bolnu i september. Foto: CJ UTsi

Renskötsel

Många av mina livsval gör jag utifrån renarna och arbetet inom renskötseln. Här lever vi för en årstid i taget med varierande sysslor. Renskötseln påverkas mycket av väder och vind, att oroa sig tjänar ingenting till- utmaningarna kommer naturligt. När kalvmärkningen är över arbetar vi för sarvslakten, sedan hoppas vi att vädret är med oss och att vinterbetet i skogslandet blir bra och när årscirkeln sluts är det dags att flytta mot fjällen igen. Förhoppningsvis kommer nya kalvar och ännu ett år med renarna tar sin början. Det finns en själ och en glädje i traditionerna, värderingarna och vistelsen i naturen. I det vill jag leva, och det vill jag föra vidare.


Fotograf
Carl-Johan Utsi har tagit alla bilder överst på sidorna samt många andra. Följ honom på instagram och kolla in hans hemsida carljohanutsi.com